|
|
|
|

Teny iditra (1/4)1 manga
Sokajin-teny  2 mpamaritra
Fanazavàna teny malagasy  3Sora-javatra na volon-doko fitambaran' ny maitso sy ny vony; volon-dokon' ny lanitra tsy misy rahona: Manga ny habakabaka. [1.1]
Fanazavàna teny anglisy  4blue. [1.7]
Fanazavàna teny frantsay  5bleu. [1.8]
Ohatra  6 Mihatanora volo amin' ny taho ny ravinkazo, tsy mena mitaha amin' ny lanitra manga. [2.470]
Sampanteny 
Matoantenin' ny mpanao :
Matoantenin' ny iharana :
Matoantenin' ny fameno :
Anarana :
Mpamaritra :
Renianarana 
Anarana iray reny 
Kamban-teny rehetra  121Fikambanana 37 amin' io teny io
Tsanganana sy sary iray takila  122 Ny Loko

Teny iditra (2/4)123 manga
Sokajin-teny  124 mpamaritra
Fanazavàna teny malagasy  125Tsara, mahafinaritra: Manga ny dia ~ Manga feo izany raha mpihira.
126Ambony, malaza: Tsara horaketina ny tantaran' ny olo-mangan' ny firenena. [1.1]
Fanazavàna teny anglisy  127beautiful, excellent. [1.7]
Fanazavàna teny frantsay  128beau, excellent. [1.8]
Kamban-teny rehetra  129Fikambanana 37 amin' io teny io

Teny iditra (3/4)130 manga
Sokajin-teny  131 mpamaritra
Fanazavàna teny malagasy  132dia. [Sihanaka] [1.78]
Kamban-teny rehetra  133omby manga

Teny iditra (4/4)134 manga
Sokajin-teny  135 anarana
Fanazavàna teny malagasy  136Karazan-kazo mamoa midoroboka misy voany maitso manopy vony rehefa masaka, izay mamy be mpankafy.
137Misy karazany maro ny manga: manga lava: lavalava ny voany; manga vato: tsy mba misy hozatrozatra ny voany; manga vato voasary: manga vato miendri-boasary; manga volomparasy: volomparasy ny volon' ny voany rehefa masaka; manga vory: manga boribory kely mamy aoka izany; manga eso: manga mamy avy any avaratra; mangan' omby: manga vaventy be faroratra tsy dia manao ahoana ny tsirony. [1.1]
Fanazavàna teny anglisy  138the mango tree; its fruit. [1.7]
Fanazavàna teny frantsay  139le manguier; son fruit. [1.8]
140(du français : mangue ou de anglais : mango).
141Mangifera indica L.
142(Anacardiaceae).
143Le nom malgache désigne à la fois l'arbre, le manguier, et son fruit : la mangue.
144Outre des fruits qui fournissent un aliment apprécié et sont utilisés aussi pour faire des boissons alcooliques et de l'alcool, on a utilisé autrefois les noyaux, riches en tannin, pour préparer des encens ferro-tanniques (Grandidier).
145L'écorce est administrée en décoction aux malades atteints d'affections vénériennes (akohofotsy et angatra) d'après Descheemaeker, Le bois du manguier est peu utilisé, on en fait cependant des mortiers pour décortiquer le riz, considérés comme peu solides, de basse qualité.
146Les Malgaches distinguent par des noms particuliers certaines variétés.
147La mangue ordinaire, dont la chair contient beaucoup de fibres, s'appelle manga vasoka, une variété à petits fruits sans fibres appelée manga vato est cultivée sur les hauts plateaux.
148La variété borabe encore dite « mangue auguste », à gros fruits sans fibres, excellente, doit être greffée sur manguier ordinaire et ne supporte que le climat de la côte.
149Elle est peu répandue.
150Il ne faut pas confondre avec ces noms, ceux qui désignent les mangues en fonction de leur degré de maturité.
151Les Tsimihety semblent avoir été les premiers à distinguer ces stades d'évolution qui sont :. [Merina, Betsileo, Betsimisaraka]
152° - gavoloha pour la mangue encore très verte consommée seulement macérée dans le vinaigre ou d'autres aromates,.
153° - menapina le stade suivant où l'on commence à la manger en nature,.
154° - betampano presque mûre,.
155° - masaka : mûre à point.. [1.196]
Voambolana  156 Haizavamaniry: hazo 157 Haizavamaniry: voankazo
Kamban-teny rehetra  158Fikambanana 3 amin' io teny io
Anarana ara-tsiansa 
Teny nalaina  159 Soratra misy io teny io
Sary 

Nohavaozina tamin' ny 2025/10/31